På Liberalernas partiråd den 28 mars beslutade en överväldigande majoritet att partiet ska stötta en borgerlig regering vid nästa val.
Beslutet fick statsminister Stefan Löfven att utmåla Liberalerna som ännu ett i raden av partier han fruktar ska äventyra Sveriges demokrati. I samma intervju prisade även statsministern vänsterpartiets demokratiska kompass, i ett utspel som på grund av sin regelrätta historierevisionism utlöste ett befogat medialt ramaskri.
Varför har reaktionerna på Liberalernas beslut blivit så starka? Varför är statsministern så angelägen att utmåla legitima partiers beslut som demokratifarliga – samtidigt som han försvarar ett parti som bevisligen faktiskt hyst totalitära ambitioner? Och vad händer med ett samhälle där den sittande regeringen utmålar oppositionen som demokratiskt illegitim?